Bristen på självförtroende: Varför ekonomichefer tvivlar på sina egna beslut
Varje dag förväntas ekonomichefer fatta snabba beslut med stora konsekvenser. Och de har alla förutsättningar att göra det – men trots mer data, fler verktyg och djupare insikter än någonsin tidigare är det långt ifrån självklart att alla känner sig helt säkra.
Pleos senaste rapport, The power of better business decisions, visar hur utbrett problemet faktiskt är: ekonomiansvariga känner sig inte helt trygga med 41% av de strategiska beslut de fattar. Och när pressen ökar – till exempel under en lågkonjunktur – är det bara 33% som känner sig riktigt säkra på sin förmåga att fatta kloka finansiella beslut.
Klyftan mellan att kunna siffrorna och att verkligen lita på sina beslut är ett så kallat “självförtroendegap”. Till och med de mest erfarna CFO:erna tvivlar på sig själva, vilket saktar ner beslutsprocesser och gör att möjligheter ofta glider förbi.
I den här artikeln tittar vi närmare på varför självtvivel uppstår, vilka dolda kostnader det för med sig för ekonomiteam – och hur ledare kan börja bygga upp tilliten till både sina egna och teamets beslut genom tydlighet, samarbete och kultur.
En snabb överblick av det viktigaste
- Ekonomiansvariga tvekar ofta, trots att de har mer data än någonsin tidigare. Självförtroendegapet har verkliga kostnader – tvekan bromsar beslutsfattande, hindrar innovation och tar tid, energi och fokus från hela ekonomiavdelningen.
- Självsäkerhet byggs upp – den kan inte förväntas. Förtroende för data, tydliga insikter, tvärfunktionellt samarbete och psykologisk trygghet är avgörande för att överbrygga gapet.
- Självsäkert ledarskap skapar tydlighet och driv. Även i osäkra tider ger ledare som föregår med gott exempel och grundade beslut sina team möjlighet att agera beslutsamt och strategiskt.
Att förstå bristen på självförtroende
Dagens ekonomiansvariga har fler dashboards, datamängder och prognosverktyg tillgängliga än någonsin tidigare. Ändå tvekar många när det väl är dags att fatta beslut. Den spänning som uppstår – skillnaden mellan att kunna siffrorna och att känna sig säker på beslutet – är det vi kallar självförtroendegapet.
En del av problemet är den miljö som ekonomiavdelningarna verkar i. Osäkerhet, volatilitet, geopolitiska skiften och snabba affärscykler gör att även rutinmässiga ekonomiska beslut känns mer riskfyllda. När marken ständigt rör sig under fötterna påverkas såklart också självsäkerheten hos dem som förväntas vara experter.
Och så till förändringstakten. Ny teknik, förändrade marknadskrav och en ständigt växande lista av regelverk håller CFO:er i ett nästan permanent tillstånd av återhållsamhet. Även med rätt data kan det kännas som att “det breda perspektivet” alltid ligger precis utom räckhåll.
Noggrannhet är inte förhandlingsbart – och det är bra. Men perfektionism kan lätt bli handlingsförlamning. När team känner att varje beslut måste vara helt felfritt bromsas framsteg, möjligheter glider förbi och självsäkerheten urholkas ytterligare.
Bristen på självförtroende handlar inte om brist på kompetens. Det handlar om en obalans mellan dagens komplexa verklighet och de förväntningar vi ställer på ekonomiskt beslutsfattande. Att förstå spänningen är första steget mot att överbrygga gapet.
Varför tvivlar ekonomiledare på sig själva?
Om självförtroendegapet är avståndet mellan data och beslutsförmåga – vad ligger då bakom det? Flera underliggande faktorer urholkar ekonomiansvarigas tillit till sitt eget omdöme:
Bristande tillit till data
CFO:er förlitar sig på data – men de litar inte alltid på den. Splittrade system, inkonsekventa underlag och manuella lösningar skapar osäkerhet kring vad som är rätt. När ledare inte är helt säkra på siffrorna känns varje beslut som ett gamble.
Informationsöverflöd
Mer data är inte alltid bättre. Ekonomiteam drunknar i dashboards, rapporter och mätvärden, vilket ofta gör det svårare – inte lättare – att se vad som verkligen betyder något. Resultatet? Långsammare beslut och en känsla av att kunna gå miste om något viktigt.
För många verktyg
Moderna ekonomisystem lovar effektivitet, men för många verktyg leder det här ofta till splittrade arbetsflöden och dubbelarbete. Faktum är att 70 % av ekonomiansvariga som använder fler än 16 verktyg dagligen upplever “decision-freeze”. När insikterna finns utspridda över olika plattformar påverkas självförtroendet – helt enkelt för att teamen spenderar mer tid på att pussla ihop data än att analysera den.
Kulturell press
Ekonomi har alltid setts som företagets trygghet, vilket betyder att pressen att undvika misstag kan vara enorm. Denna förväntan på felfrihet leder till tvivel på egna beslut och en instinkt att välja säkra kort – även när modigare beslut skulle driva verksamheten framåt.
Brist på samstämmighet
När ledningsteamet inte är eniga om mål, prioriteringar eller vad som ligger bakom siffrorna, hamnar osäkerheten hos ekonomiteamet. Missanpassning skapar tvekan: det är svårt att känna sig säker på ett beslut när man inte vet att alla drar åt samma håll.
Dessa krafter bromsar inte bara beslutsfattandet. De urholkar tyst den mest värdefulla resursen för ekonomichefer: förmågan att fatta smarta, snabba och tillförlitliga beslut.
Priset som betalas för bristen på självförtroende
48 % av ekonomicheferna tvivlar på sina beslut efter att de har fattats. Denna brist på självsäkerhet påverkar inte bara individer – den formar hur hela ekonomiavdelningen fungerar.
Vad dessa osäkerheter kostar blir snabbt märkbart:
- Långsammare framsteg och bromsad innovation: När ledare tvivlar på sina beslut saktar framdriften ner. Teamen spenderar mer tid på att validera siffror, dubbelkolla antaganden och återbesöka diskussioner som egentligen borde varit avslutade. Över tid skapar denna tvekan friktion i hela verksamheten, vilket gör det svårare att agera snabbt, testa nya idéer eller anpassa sig till förändringar.
- Tvivlan smittar av sig: Självsäkerhet sprider sig nedåt i organisationen. När ekonomiledare tvivlar på sina beslut märker teamen det. Analytiker blir mer försiktiga, chefer mindre beslutsamma och “vänta på mer information” blir en standard. Det här är en kedjereaktion som tyst kan urholka en kultur av ansvarstagande och initiativförmåga.
- “Skatt på produktivitet”: Varje ögonblick som spenderas på att tvivla tas från strategiskt arbete. Denna dolda kostnad – tid som går åt till att göra om saker, mental belastning av ständigt tvivel och extra möten för att återvalidera antaganden – fungerar som en skatt på produktiviteten. Den dränerar energi, saktar ner beslutsprocesser och minskar utrymmet ledare behöver för långsiktig planering.
De tre största konsekvenserna av “decision-freeze” talar för sig själva:
- 23 % missade affärsmöjligheter
- 22 % minskad effektivitet i verksamheten
- 18 % fler frustrerade medarbetare
Källa: The power of better business decisions
I slutändan påverkar självförtroendegapet inte bara hur beslut fattas – det påverkar hur effektivt ekonomiavdelningen kan leda. Att minska gapet är avgörande för alla team som vill agera snabbare, tänka större och arbeta tydligare.
Återfå självsäkerheten: vad ekonomiledare kan göra
Att stänga självförtroendegapet handlar inte om fler verktyg eller fler rapporter – det handlar om att skapa rätt grund för tydlighet, gemenskap och tillit. Här är hur ekonomiledare kan börja återuppbygga självsäkerhet i sina beslut och i sina team:
Skapa förtroende för data
Självsäkerhet börjar med ren, pålitlig och konsekvent data. Att standardisera underlag, minska manuellt arbete och tydliggöra vem som äger datan hjälper till att eliminera tvivel som uppstår när siffror inte stämmer överens. När teamen litar på datan kan de fokusera på att tolka den – inte ifrågasätta den.
Förenkla insikter
Mer information är inte alltid bättre. Att omvandla komplexitet till tydliga, handlingsbara insikter är där verkligt självförtroende byggs. Det innebär att prioritera de mätvärden som verkligen betyder något, skapa rapporter som berättar en tydlig historia och hjälpa teamen att förstå inte bara vad siffrorna säger, utan varför de spelar roll.
Främja psykologisk trygghet
Ekonomi är en miljö med höga insatser, men det här behöver inte vara ett hinder. Ledare som skapar utrymme för frågor, lärande och hälsosam diskussion känner inte lika stor press att alltid ha rätt. När teamen vågar uttrycka åsikter, utmana antaganden och dela idéer blir besluten starkare – och självsäkerheten växer.
Samarbeta över funktioner
Självsäkerhet kommer också från samstämmighet. Genom att samla produkt-, försäljnings-, operations- och ekonomiteam kring gemensamma mål minskar osäkerheten som uppstår vid silo-beslut. Samarbete klargör sammanhang, stärker antaganden och säkerställer att ekonomiteamet inte fattar beslut isolerat.
Balans mellan teknik och omdöme
Nya verktyg kan snabbt lyfta insikter, men teknik ersätter inte ekonomiskt omdöme. Självsäkra ledare vet när de ska luta sig mot automatisering – och när de ska lita på sin erfarenhet. Att kombinera datadrivna processer med mänskligt omdöme skapar en mer grundad och motståndskraftig bas för beslutsfattande.
Att leda med självsäkerhet i en osäker värld
Självsäkerhet inom ekonomi handlar inte om att ha perfekt data eller felfria prognoser. De mest effektiva ekonomiledarna är de som kan skapa tydlighet i de gråzoner som alltid finns, och som kan guida sina team med stadig hand istället för att vänta in att de känner sig helt säkra.
I dagens snabbrörliga miljö är det viktigare än någonsin. Marknader förändras, antaganden utvecklas och planer måste anpassas i realtid.
Självsäkra ledare låtsas inte veta allt. Istället sätter de tydliga förväntningar, förklarar sitt resonemang och säkerställer att teamen förstår varför besluten tas. Denna delade förståelse bygger förtroende – både för processen och för de människor som leder den.
I slutändan handlar självsäkerhet inte om att alltid ha rätt. Det handlar om att lita på resan: de system du byggt, den data du litar på, de samtal du haft och det kollektiva omdömet i ditt team.
När ledare visar denna typ av grundad självsäkerhet, stärker det alla runt omkring dem att agera målmedvetet – även när världen omkring dem känns allt annat än säker.
Att stänga gapet: Förvandla osäkerhet till möjligheter
Självförtroendegapet visar att även de mest kompetenta ekonomicheferna navigerar i en miljö som är mer komplex, snabbföränderlig och osäker än någonsin tidigare. Och även om tvekan kan bromsa framsteg, pekar den också ut de områden där tydlighet, tillit och samstämmighet kan göra störst skillnad.
Genom att bygga självsäkerhet med ren data, tydliga insikter, psykologisk trygghet, tvärfunktionellt samarbete och balanserat omdöme kan ekonomiledare förvandla tvivel till beslutsamhet. De kan gå från att tvivla till att styra, från handlingsförlamning till framsteg, och från reaktivt till proaktivt agerande.
I slutändan eliminerar självsäkra ekonomiledare inte osäkerhet – de hanterar den. De skapar en kultur där teamen litar på processen, besluten är tydligt grundade och framdriften påverkas inte av rädsla.
Och det är just här som de verkliga möjligheterna tar fart!
