Bedrägeri: Vad är det och hur skyddar du ditt företag?

I en alltmer digitaliserad värld är bedrägeri en riskfaktor för såväl privatpersoner som företag. Bedragare utvecklar ständigt nya, sofistikerade metoder för att lura intet ont anande människor och organisationer. Att förstå vad bedrägeri är, bli medveten om varningssignaler och ta reda på hur man skyddar sig är viktigt för att navigera säkert och fatta rätt beslut.

I den här artikeln går vi igenom de vanligaste metoderna som bedragare använder sig av, och ger praktiska råd om hur du kan identifiera och undvika bedrägeriförsök – kunskap som varje företagare behöver.

Vad är bedrägeri?

Bedrägeri är en handling där en individ eller en grupp medvetet manipulerar eller vilseleder för att uppnå ekonomisk vinning på bekostnad av andra. Det involverar ofta användning av genomtänkta och oärliga metoder för att få människor att agera eller fatta beslut som de annars inte skulle gjort. Bedrägeri finns i många former, inklusive falsk representation, stöld av identitet, förfalskning av dokument, pyramidspel och falsk reklam.

I bedrägerifall utnyttjar förövaren ofta en kombination av psykologiska och tekniska taktiker för att locka offer att dela med sig av pengar, personlig information eller andra tillgångar. Det kan rikta sig mot enskilda personer, företag och till och med myndigheter.

Vad är grovt bedrägeri?

Grovt bedrägeri är en allvarligare form av brottslig handling än vanligt bedrägeri. Det innebär oftast att förövaren har begått bedrägeri med särskilt försvårande omständigheter, eller att det som stulits har ett högt ekonomiskt värde. Precis som med vanligt bedrägeri innebär grovt bedrägeri att en individ eller en grupp avsiktligt har vilselett eller manipulerat andra för att uppnå ekonomisk vinning på ett oärligt sätt.

Exempel på omständigheter som kan höja bedrägeribrottet till grovt bedrägeri:

1. Storleken på den ekonomiska förlusten: Om det stulna beloppet är av betydande omfattning, kan bedrägeriet klassas som grovt.
2. Organiserad brottslighet: Om bedrägeriet har genomförts som en del av en organiserad brottslig verksamhet med flera medbrottslingar.
3. Svår skada eller påverkan: Om bedrägeriet har orsakat allvarlig skada, påverkan eller lidande för offret eller offren.
4. Utnyttjande av särskilt sårbara personer: Om förövaren har riktat in sig på sårbara personer som äldre eller funktionshindrade.
5. Användning av avancerad teknologi eller komplexa metoder: Om förövaren har använt avancerad teknologi eller komplexa taktiker för att genomföra bedrägeriet.

Hur vet man om det är bedrägeri?

Nedan följer några exempel på situationer där du bör misstänka ett bedrägeriförsök:

• Situationen känns ansträngd. Din motpart är brådskande och vill ha en snabb affär, och hotar med att den annars inte genomförs. Ofta ändras förutsättningarna av olika skäl, och den ursprungliga överenskommelsen kan plötsligt förändras.
• Personen påstår sig tidigare ha blivit lurad och vägrar därför att använda normala betalningsmetoder eller följa vanliga procedurer.
• Personen vill betala med en alternativ betalningsmetod. Även om vissa företag börjar acceptera kryptovalutor som bitcoin, är marknaden fortfarande relativt begränsad. Om du inte är bekant med kryptovalutor bör du undvika dem.
• Din motpart begär personlig information såsom bankuppgifter eller identitetsinformation, som inte är relevant i sammanhanget.

Exempel – olika sorters bedrägeri

• Bedrägeri med bank- och kreditkort (kortbedrägeri):
  Gärningspersonen använder en annan persons fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort utan tillåtelse för att genomföra köp, eller för att ta ut kontanter. Alternativt erhåller bedragaren kortuppgifter, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets framsida och baksida.

Kortbedrägeri utan fysiskt kort involverar transaktioner som utförs online eller på annat sätt. Kortinnehavaren är då inte närvarande fysiskt. Inget fysiskt kort är heller synligt, men kortinformation används för transaktionen.

Bedrägeri med Swish:

En bedragare swishar pengar till en person och meddelar därefter att denne har swishat fel och ber personen swisha tillbaka till ett annat nummer. Här kan du vara utsatt för att vara penningtvättsmålvakt. Även om du inte förstått att pengarna kommer från en brottslig verksamhet, kan ditt agerande anses vara en brottslig handling.

• Bedrägeri vid investeringar (investeringsbedrägeri):
  Gärningspersonen övertalar en person eller ett företag till att investera i något (till exempel finansiella instrument eller företag) som inte existerar, saknar värde eller har mindre värde än utlovat. Syftet är att skapa ekonomisk vinning för sig själv.
• Befogenhetsbedrägeri:
  Gärningspersonen kontaktar en person, organisation eller ett företag och utger sig för att exempelvis vara en ekonomichef på ett företag eller en banktjänsteman på en viss bank. Bedragaren övertalar sedan personen eller företaget att vidta åtgärder som ger ekonomisk vinning för den själv. Ett par exempel på befogenhetsbedrägeri är VD-bedrägeri och vishing.
• Bedrägeri via annonser (annonsbedrägeri):
  Gärningspersonen vilseleder en potentiell köpare genom att annonsera en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter betalning uteblir leveransen, eller så levereras en felaktig vara. Annonsbedrägeri kan också ske när gärningspersonen svarar på en annons och utger sig för att vara en intresserad köpare och då komma över pengar eller varor utan att betala.
• Identitetsbedrägeri – köp/lån (kreditbedrägeri):
  Identitetsbedrägeri är också känt som kreditbedrägeri. Gärningspersonen använder någon annans identitet (namn eller personuppgifter) för att olagligen köpa en vara/tjänst eller ta ett lån. Det kan även involvera användning av företagsnamn för att ta lån och sedan sätta företaget i konkurs.
• Fakturabedrägeri:
  Gärningspersonen lurar en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller tjänst som inte har beställts. Det kan ske genom kontakt med den utsatte, till exempel genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren uppmuntras att ingå avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan ske genom utskick av bluffakturor.
• Försäkringsbedrägeri:
  Gärningspersonen lurar försäkringsbolag att få ersättning för en icke inträffad skada eller överdriva värdet på något som har stulits eller gått sönder.

Hur går bedrägeri med Bank-id till?

Bankid-bedrägerier involverar oftast en form av befogenhetsbedrägeri – där bedragaren utger sig för att vara en auktoritet i avsikt att manipulera ditt mobila Bank-id eller din bankdosa.

Vanligast är att bedragare ringer och utger sig för att vara från din bank. De begär att du ska tillhandahålla de säkerhetskoder som din bankdosa genererar eller att du ska använda ditt Bank-id av olika skäl. Om du följer deras instruktioner kan de enkelt tömma ditt bankkonto. De kan även beställa ett nytt Bank-id i ditt namn och använda det för att genomföra transaktioner.

Kan man få tillbaka pengar om man blivit lurad?

Det finns möjligheter att få tillbaka pengar efter att ha blivit utsatt för bedrägeri. Hur stor chans du har att få tillbaka pengarna har att göra med vilken typ av bedrägeri du har utsatts för, och hur snabbt du agerar efter händelsen. Här är några viktiga saker att tänka på:

• Anmäl till polisen: Om du har blivit utsatt bör du genast kontakta polisen och anmäla bedrägeri. Ju tidigare du agerar, desto större chans har polisen att utreda och eventuellt stoppa bedragaren.
  
• Kontakta din bank eller betaltjänst: Om bedrägeriet involverade din bank eller betaltjänst (till exempel BankID), bör du snabbt meddela dem om händelsen. De kan vidta åtgärder för att stoppa eller begränsa skadan, samt undersöka möjligheten att återfå pengarna.
  
• Återkrav från banken: I vissa fall kan banken eller betaltjänsten hjälpa dig att återfå de stulna pengarna genom att initiera en återbetalning eller återkrav. Framför allt om du agerat snabbt.
  
• Försäkringar: Vissa försäkringar kan täcka bedrägerier. Det beror på vilken typ av försäkring du har och vilka villkor som gäller. Det kan vara värt att kontrollera med din försäkringsgivare om du är täckt för ekonomiska förluster till följd av bedrägeri.
  
• Tvistlösning: Om du inte får tillbaka dina pengar genom bank eller försäkring kan du överväga att ta ärendet till tvistlösning. Då kan du antingen kontakta en konsumentrådgivare eller en juridisk rådgivare för att diskutera dina alternativ.
  
• Samarbete med myndigheter: Om bedrägeriet är en del av en större brottsutredning eller om flera personer har blivit drabbade av samma bedragare, kan myndigheterna försöka spåra och återfå de stulna pengarna.

Kom ihåg! Det är viktigt att agera snabbt, anmäla bedrägeri tidigt och samarbeta med relevanta parter. Var medveten om att utfallet kan variera beroende på de specifika omständigheterna och den juridiska och ekonomiska ramen för ditt fall.

Skydda företaget från bedrägeri med Pleo

Pleo bekämpar bedrägeri innan det äger rum. Hur då kanske du tänker nu? Jo, vi har utvecklat ett verktyg (och byggt ett team) för att upptäcka och förebygga potentiella bedrägerier i god tid innan du hinner påverkas. Vår avancerade riskmotor bygger på ett system som följer transaktioner i realtid och känner igen köpbeteenden. Systemet flaggar automatiskt all misstänkt aktivitet och varnar vårt analyssystem som i sin tur undersöker saken för att garantera din säkerhet. Läs mer om hur vi skyddar ditt företag mot bedrägeri , eller boka en gratis demo .